Ur led är tiden

Ibland önskar man verkligen att tidsmaskiner fanns på riktigt, så att man kunde fara fritt mellan tidszonerna utan att det kändes i kroppen. Kanske Doctor Who's tidochrymdfarkost TARDIS (Time And Relative Dimension In Space) kunde vara något? 

En sådan fanns det på Heathrow där vi mellanlandade i onsdags kväll. Tyvärr kunde man inte resa hem med denna Tardisversion, men väl fotas inuti den, tillsammans med valfria utomjordingar.  

Nu har vi alltså varit hemma i drygt två dygn (landade vid midnatt, natt till torsdag), och mår... sådär. Tur att vi har många bilder att bläddra i och roliga minnen att tänka på! Värst däran av jetlagsjuka är nog Samuel som skulle åkt på scoutläger - med rymdtema! - i dag, men får ansluta lite senare när kroppen hunnit ifatt bättre.

Skumt nog somnar vi på kvällen men vaknar på efternatten/tidigt på morgonen, vid 2-3-tiden sådär, och kan sen inte somna om. Är inte det ett mönster som brukar uppträda när man far åt andra hållet? Mystiskt.

Om allt det vi gjorde under resan som vi inte hunnit eller orkat skriva om får vi väl berätta på andra sätt så småningom. Kanske kan det också landa några fler bilder här på bloggen framöver. Men sen kommer den nog att få vila tills vi ger oss ut på något nytt äventyr. Just i dag känns det som om det i så fall får bli på närmre håll, utan tidsomställning...

Tack för att ni varit med och följt oss på färden! Vi ses och hörs!

/Karin

Packkaos

Utcheckning och hemfärd närmar sig. Föräldrarna fnattar runt bland väskor, påsar och smutstvätt. Barnen sover. Tänk att en enda familj kan sprida ut så många prylar så mycket på en så liten yta...!

Undrar om vi måste köpa en till resväska på vägen till flygplatsen? Vi brukar ju vara rätt duktiga på att resa lätt packade, men efter de senaste dagarnas shoppingrundor ser det klurigt ut.

Den ljusblå varelsen i mitten heter förresten Brölf. Han blev ny medlem av familjen på piren i Santa Monica och får nog åka i Jonatans ryggsäck hem. I Samuels bor en sjöelefant och en companion cube.

Men vad gör vi med alla badankor som barnen plockade på stranden efter det stora ankracet...? Hm... Nä, de får nog stanna i San Clemente!

/Karin

Vi gillar San Clemente!

Nu har vi varvat ner några dagar i fina San Clemente, och försöker låta bli att fundera på att vår resa går mot sitt slut. I morgon åker vi härifrån. 

Vågorna här är verkligen härliga – men samtidigt respektingivande. Man inser vilken kraft det är i vattenmassorna när de suger tag i benen på en! Barnen och Pelle far ibland runt i dem på ”body boards”, och får såväl hår som badbyxor fulla med sand. Själv funderar jag fortfarande på om det är värt skrubbsåren man riskerar att få på knäna…

 

Längs strandpromenaden spelas det bl.a. beachvolleyboll

Vi har min fd kollega Cissi att tacka för att vi över huvud taget hittat denna pärla på Kalifornienkusten. Utan tips från henne hade vi aldrig kommit på att åka hit. Cissi med familj hyr en lägenhet ungefär tre minuters promenad från vårt hotell – väldigt praktiskt tycker barnen som knatat dit och slötittat på tv och spelat MineCraft. I torsdags var vi alla där och fick en härlig grillmiddag på takterassen!

I San Clementes downtown shoppade vi nya badbrallor till barnen och en badtröja till Samuel. 

Dessutom finns där en frozen-yoghurt-butik som har Happy Hour på fredag eftermiddagar! Så i fredags var vi där tillsammans med våra goda vänner och frossade i frozen yoghurt med massor av goda toppingar. Mums!

San Clemente Inn, som vi bor på är för övrigt toppen. Vi fick en fin familjesvit med pentry och balkong mot trädgården (inte alla förunnat), och här finns pool, tennisbana och till och med ett pingisbord i trädgården. Racketar mm kan man låna i receptionen.

Det enda som inte är så bra är väl internetuppkopplingen. Den fungerar ibland, bäst brukar det gå så här på morgonen medan det på eftermiddagar och kvällar (när alla andra också vill surfa) är nästan hopplöst. Lätt irriterande. Trots detta rekommenderar vi helt klart detta ställe!

/Karin

Run Forest, run!

I San Clemente har de årligen en Ocean Festival i dagarna två med bl.a. tävlingar som kretsar kring temat hav och strand. Alla kombinationer av simning, surfning, rodd, livräddning, löpning och ank-race (mer om det senare) finns på schemat. I ett anfall av hybris anmälde jag mig till deras 5k Beach Run.

Uppstigning tidigt i morse, lätt frukost och sedan iväg tillsammans med en av våra bekanta här i San Clemente. Starten gick kl. 8 vid piren i centrum och banan sträckte sig 2.5 km söderut på stranden till ett rundningsmärke och tillbaka. Vi var ett gäng på runt 100 personer som radade upp oss på startlinjen med startnummer tatuerade på armen och tidtagningschip fastsurrade kring fotlederna (allvarliga saker det här!). Här fanns alla sorters löpare representerade: hyperslimmade hurtbullar till ganska överviktiga farbröder.

Jag har aldrig sprungit på strand förut, så jag gick ut lugnt för att inte dräpa mig. Ganska snart lärde jag mig att det bästa stället att springa på är där vågorna nyligen slagit in och dragit sig tillbaka sedan 5-10 sekunder. För torr sand är för lös och för blöt sand likaså. Lagomt fuktigt ska det vara. Eftersom vågorna är stora och hela tiden slår in på stranden är det ett ständigt sick-sackande för att hitta bästa spåret. Min ambition var att inte klafsa ner i vattnet och det gick bra i 3 km, men sedan sprack det. En stor våg smög sig på bakifrån och dränkte mina ny fina skor inköpta dagen innan!

Blöta och sandiga (nästan) nya skor.

Strax före rundningsmärket stod Karin och våra (icke springande) bekanta och hejade på. Välbehövligt mentalt energitillskott.

Visst ser det lätt och ledigt ut? Det var det inte!

Väl i mål kunde jag konstatera att jag blev fyra i min åldersklass på 24.04. Rätt nöjd med tanke på förutsättningarna och mersmak på strandjoggning. Tävlingens bästa tid var 17.37 och noterades av en annan löpare i min åldersklass.

Fnurra på tråden

Att åka på semester kräver mer än bara badbyxor och en handduk. Få se nu; laddare till iPod, iPhone, iPad, dator, GPS, kameror, läsplattan ...

LA, Paramount studios

Vi har, som ni vet, varit i LA och där fick vi bland annat en tour på Paramount studios där vi t ex fick se Lady GaGas crew.

På Paramount fick vi se många olika hus utan inredning som man kunde hyra och möblera för en film.

Det fanns också olika kvarter för olika städer, som t ex New York och Boston.

"Bad things happen Alley" När något filmas här vet man att något dåligt kommer att hända.

Haha... det finns olika stora dörrar beroende på om man är lång eller kort.

De har en "skyskrapa" också :) Fönsterrutorna är olika stora på de olika våningarna för att få skyskrapan att se högre ut när man ser den nerifrån.

Det välkända vattentornet.

CU :)

//Jonatan

San Clemente Ocean Festival och the Great Rubber Duck Race

I går och i dag (söndag 21 juli) är det Ocean Festival i San Clemente. Då erbjuder bland annat strandlivvakterna(s förening?) en stadig pannkaksfrukost för $5. Det provade vi i går och stod oss till långt in på eftermiddagen utan lunch.

I eftermiddag blir det spännande värre. Kl 4 pm körs stora ankracet, i vilket man kan vinna exempelvis en motoriserad cykel eller en surfbräda. 

Hur vi ska göra om vi vinner någon av dessa aningen svårtransportabla priser vet vi inte riktigt, men det får väl lösa sig i så fall. Så här fina och snabba blev i alla fall våra ankor som ska delta i racet efter att vi pyntat dem lite. 

Heja heja, alla svenska ankor!